Bokhusbloggen 11

Det känns lite märkligt att huset är klart. Kanske lider jag av post tramatic stress disorder, det är vanligt att t ex hemkommande soldater drabbas av det. Även om jag inte har fått skyttegravsfeber, tvingats dricka mitt eget kiss, eller kört bajonetter genom andra mänskors bröstkorgar så var det ganska påfrestande att bygga huset. Dels rent fysiskt – min högerarm är fortfarande mör efter alla tusen skruvar jag dragit i. Tankar som ”Det är iallafall tur det finns elektriska skruvdragare” har slagit mej både en och två gånger. Sen var det rätt jobbigt att tänka att jag kanske inte skulle hinna färdigt innan festivalen började. Där hade jag ju som sagt otrolig hjälp av mina gamla kompisar och det nya gänget som anslöt sej som volontärer. Utan dom hade det inte blivit klart. Därtill kan jag säga att jag varit lite orolig att konstruktionen inte skulle hålla. Det är ju inte så att jag byggt ett bokhus innan, eller pratat med nån som gjort det, eller ens hört om det. I efterhand kan jag konstatera att det är starkast i svängarna, och svagast på långsidorna. Om jag bygger nåt liknande igen kommer jag göra det runt och högt, kanske ett torn med två våningar.

Bo-k är ju ett poppis hang out för barnen. Inte mindre poppis idag när Pax från Vintergatan var där hos Läxhjälpen idag och hjälpte barnen läsa läxor.
En kul och lite märklig grej är att auktionsfirman Lauritz vill sälja Bo-k på sin nätauktion. Läxhjälpen har sen ett par dagar lagt ut olika tjänster diverse festivaldeltagare har skänkt. Till exempel kan man köpa tjänsten att jag spökskriver ett roligt tal. Det är värderat till 2000 kr (hittills har ingen bjudit!) och då ingår också en timmes gemensamt spån av idéer inför talet, på kontoret Hästarnas dal.

Det bästa man kan bjuda på är nog en personlig tavla som kommer tillverkas av Karin Lindgård. Såhär ser till exempel andra tavlor ut som hon gjort:

Ska ni bjuda på nåt tycker jag ärligt det är detta.
Återstår alltså att se om det går att sälja Bo-k. En sån auktion skulle ju endast va möjlig om man kunde förflytta huset på ett vettigt sätt. Men det, mina damer och herrar, blir ett fall för kommissarie Frost.
Sov gott-i-gott-gott/ V

4 kommentarer to “Bokhusbloggen 11”

  1. Valrosskvinna skriver:

    Det är så fint. Och jag ser en bok jag vill ha. (Nej, inte Clownen Jac)
    Sluta aldrig bygga Valle!

    • Valle skriver:

      Tack Valrosskvinna! Jag kommer aldrig sluta bygga, inte ens om dom spikar fast mej i ett hus! Vilken bok ville du ha? Jag kan försöka spara när jag demonterar, men det kommer va borr-hål i den.

      • Valrosskvinna skriver:

        Tack, o tack, men nej det är alldeles för mycket. Jag är inte värd det. Men erbjudandet var det finaste jag fått sen jag konfirmerades.

  2. Ida skriver:

    Jag älskar ditt bokhus! Jag skulle absolut köpa det om jag 1. hade några pengar att köpa det för, 2. hade nåt sätt att transportera det på och 3. hade nånstans att ställa det. Nu har jag inget av detta så det blir inget med den saken. Synd.

Lämna en kommentar