När jag och Kringlan tog pressfoton till The Bernadottes-releasen (som ni får uppleva innan april blivit maj) upptäckte jag en häpnadsväckande funktion med min nya kamera. Autoretuschering, a.k.a. Beauty shot, som slätar ut huden direkt i kameran. För rutinerade fotonördar är det här säkert gammal skåpmat, men jag trillade nästan av stolen. Det går alltså att förvandla rynkiga, apelsingropsporiga, spruckna-blodkärl-prickiga ansikten till lenaste babyfaces på ett ögonblick. Jag blev såklart eager att testa min nya upptäckt. Kringlan fick stå modell.
Här ser vi tydligt resultatet. Alla dermatologiska tecken på alkoholism är som bortblåsta. Kvar finns en sorts roskindad skulptur som skulle kunna sälja såväl Clearasil som anti-wrinkle cream.
Men. (Det finns alltid ett men.) Ligger det inte något djupt creepy i den här funktionen? Får den inte Kringlan att se lite väl mycket ut som en android, eller typ… något som skulle kunna stå och damma i ett hörn på Madame Tussauds?
Jag testade att fota mig själv med funktionen och blev uppriktigt sagt rädd. För jag påminner om det jag hade allra mest fobi för som barn (och där fanns hård konkurrens). Det vill säga: sådana där obehagliga porslinsdockor med ”mänskliga” ögon som gamla människor envisas med att ha i vardagsrummen, och som jag – om jag råkade sova i samma rum – var säker på skulle förvandlas till Onda dockan så fort mörkret fallit.
Chucky?
Jag vet inte. Jag tror inte jag kommer använda funktionen mer. Däremot kan jag varmt rekommendera den till Göran Ragnerstam.
Typ hälften av alla som ”jobbar” som photoredigerare kommer alltså att bli arbetslösa!? HEMSKA TANKE!
Ja. MÅTTE DET INTE HÄNDA!
Chucky och bride of Chucky?
Megafånig bild på Kringlan iaf.
Jag gillar att du vitsar!
Ordvitsen räddade dig från ett knytnäveslag. Kuk-Matti.
Här hotar vi inte med stryk, Kringlan.
Förlåt, jag var full.
Elddopet är uppenbarligen Mikael Tornving, Ragnerstam hade kunnat sitta i en av Tornvings ”porer”* om ni nu så gärna vill ha med honom också.
*Jag håller fast vid att porer har en omkrets på max en halv centimeter.
Här på Taiwan ser alla passfoto-bilder ut sådär. Fast ungefär tio gånger värre (och det görs i efterhand, inte i kameran).
Jag har aldrig haft så släta rosenröda kinder sen jag flyttade hit.
Varför heter det egentligen ”på Taiwan” men inte ”on” på engelska?
Jag tycker fortfarande att porslinsdockor är fruktansvärt läskiga! Som barn sovde jag ibland över hos en kompis och de hade ett kontor utan dörr just före toaletten, som var fylld av just porslinsdockor! Min kompis hade en utflyttad äldre syster som hade samlat på dessa och lämnat kvar dem i föräldrahemmet. Minns hur jag låg kvar i sängen in i det längsta om jag behövde gå på toaletten, tills valet stod mellan att kissa på mig eller att gå förbi rummet fyllt med de läskiga dockorna. Rusade alltid förbi rummet och hoppades att de tiotals porslinsögonen inte skulle märka mig om jag var snabb nog!
Det låter extremt läskigt faktiskt.
Jag tycker faktiskt det behövs något sorts före/efter-foto här. Är inte K-man alltid sådär snygg?
Många dagar har jag ett lite mer ”spritigt” utseende.