För första gången i mitt vuxna liv är jag helt fit för att lämna blod. Så idag anmälde jag mig som blodgivare. Allt kändes prima – tills jag tittade på det efterföljande bildspelet med en yster, rödmosig kvinna som gladeligen låter sig tappas på 4,5 dl blod. Det var då det slog mig att just fan, jag har ju faktiskt blodfobi.
Fast i det stora hela känns just det som en ganska futtig detalj; jag får väl titta åt ett annat håll under själva ”tappningen” (ett ord som gör mig vimmelkantig) (och för mina tankar till en mänsklig bag-in-box). Mitt blod blir ju inte sämre för att jag är avsvimmad. Läs mer »
Senaste kommentarer