-Tack!
-Var det bra i Indien?
-Ja jättebra. Imorn ska jag berätta om dom tre gånger jag har blivit förnedrad av apor.
-Gött. Idag då?
-Ska avlägga en liten lägesrapport. Här kommer den.
2012-01-09, SVT Malmö. Redaktionen för Gabba Gabba. Sanna Persson-Halapi har i princip lämnat skeppet för en annan produktion. Amelie Nörgaard ligger hemma och jäser dom sista kubiktummen av sin mage. Kringlan ligger i sjuksäng efter att ha genomgått en tunntarmsoperation i Polen där han även firade sin vintersemester. Kvar på redax är alltså jag, Josefinito Johansson och Ankan Johansson. Inget fel med denna lilla trupp men det känns lite tomt i vår kontorsö. Tunnare än den tarm Kringlan just låtit polska kirurger skära bort och kasta till grisarna.
Jag kollar skrivbordet efter nåt storstilat att sätta igång med efter frånvaron och hittar det här gamla skrivbordsfotografiet:
Detta var allt jag sparat ner på jobbdatorn och det enda skämt jag kommer på är det uppenbara ”Ska man behöva gå tre år för att lära sej den vanligaste ställningen?”, men det är för dåligt. Jag kollar in Församlingsfakultetens hemsida men hittar inget speciellt. Bara den här livsbejakande bilden Läs mer »
När ungdomarnas vän Regnbågen tar sej an problemen är det alltid med största tillförsikt och grace. Till sin hjälp har han den gulliga medhjälparen Apan.
Många undrar – Vad gör Kringlan en helt vanlig långfredag. Kom och sätt er i mitt knä, så ska jag berätta: Ingenting anmärkningsvärt.
Jag vaknade tidigt. Det gör jag alltid. Jag har två sorters sömnbesvär, som skulle behöva två helt olika sömnmedel (men jag nöjer mig på att gnaga på de rötter min lokala naprapat tipsar mig om). Dels har jag svårt att somna, dels kan jag inte somna om efter att jag vaknat.
Nu vaknade jag alltså tidigt. Jag låg i sängen om tänkte på alla mina misslyckanden. Det brukade jag alltid göra förr, när jag cyklade till jobbet. Då brukade jag stanna cykeln, kliva av och gråta en skvätt. Ofta gjorde jag det någonstans på de öppna fälten vid Hyllie. Jag stod där och tittade på utgrävningarna. Runt omkring mig plöjde dom upp åkrarna och hoppades på att inte hitta några stenåldersfynd. För i så fall skulle det inte gå att exploatera marken. Dom grävde och jag grät. Sen hoppade jag upp på cykeln och skyndade mig till jobbet. Läs mer »
Den trettonde är en välsignad dag! När jag granskade fotot kunde jag knappt tro mina ögon. Efter bara fyra dagar av Rikets sals existerande får vi ett meddelande från Herran! Läs mer »
Jag skrev några ”roliga” prator till Kalle Linds radioprogram ”Året som gick” och en av dem blev riktigt bra. Den sista så klart. Det skulle handla om årets avhopp och jag valde Åsa Waldau, Kristi Brud, som hoppat av som pastor i Filadefiaförsamligen i Knutby. Eftersom ingen lyssnat på programmet så bjuder jag på min spaning även här.
Åsa Waldau!
Kristi Brud, Lammets brud, Jesu Brud! Kärt barn har många namn och Åsa Waldau är många kär. Många i Knutby i alla fall. Men Åsa lämnade alltså Filadefiaförsamlingen i Knutby som pastor i oktober i förra året. Tråkigt, Åsa var ju inte vilken pastor som helst, hon var ju gift med Jesus. Gift med Jesus? Just det, gift med Jesus. Inte konstigt att hon var the shit i den församlingen. Läs mer »
I en tid av mörker och själslig torka reser sej riketssal.se som en krycka att luta sej mot. Träd in i vårt tempel, tag vår nattvard och skratta. Riketssal.se erbjuder snabba lösningar på stora problem.
Jag vet att jag inte borde nappa på Renault-reklamen, men jag nappar ändå. För den är så feeee-ruktansvärt korkad. HANDLING: En pappa och hans dotter sitter i en bil. Dottern håller upp en rosa My Little Pony och säger sött:... Läs mer
Senaste kommentarer