Tjena Kerstin
P1. På P1 pratas det om var vida det var ok att Kerstin Thorvall då och då tog flyget ner till Afrika för att köpa sig kuk. Jag är nyvaken. Jag väntar på att få en utläggning om priserna på Afrikansk kuk, men det kommer ingen. Någon på P1 har inte gjort sitt jobb. Researchen är inte komplett.
När jag jobbade på SVT möttes jag av en skylt i korridoren varje morgon där det stod typ ”Public Service – Någonting för alla” och nu sitter jag här och undrar hur mycket Kerstin Thorvall betalade för lite exotisk kuk, men svaret uteblir. Jag är nyfiken, ingenting annat. Hon fick gärna åka dit för att knulla för min del. Bryr mig föga, men jag är på riktigt nyfiken på vad tarifferna för kuk i Gambia är. Jag får väl googla då. Thorvall. Var det något hon hade råd med, så var det kuk. Man kan tydligen tjäna rätt så jävla bra som författare.
Nu är det Eldkvarn på P1. En konsert som spelades in i en kyrka i Göteborg dagen efter att Plura åkte dit med fyra gram Bolivianskt marschpulver på en parkeringsplats i Håkan Hellströms stad. Jag älskar P1! Vad blir det härnäst? Sveriges radio. Vad var det för skämt om Sveriges radio som drogs på Grillad nu igen? Just det – Sveriges radio har nu fler brottslingar anställda än Dramaten. Det var kul. Vem skrev det tro? Ingen av våra radiopratare? Eller kanske. Kul var det. Sanna Bråding skrattade så att hon höll på att ramla ur stolen. Sveriges radios otvingade syn på kriminella är skön. Jag menar det.
Solen lyser nog där bakom molnen ändå.
Senaste kommentarer