Ur Sydsvenskan (2012-02-01)

Ska du åka från Malmö till Lund kör du ut från Malmö, åker Lundavägen fram, passerar verkligheten och följer därefter skyltarna. 

Malmö – parkernas stad

För nån helg sen tog vi till Kungsparken och besökte barnfavoriten Tareq Taylors Trädgårdscafé. Jag beställde en soppa och trygg i vetskapen om att en stjärnkock skrivit receptet slapp jag själv känna efter hur den smakade. I samma analogi köper man ju äppledatorer – dom är ju så användavänliga. När dom sen krånglar, som alla datorer, är man lite mer förstående och upprepar mantrat om hur användarvänliga dom är.
Min soppa smakade inget, trots dom simmande pumpafröerna och den där krusiga dillen som bara såg ut som dill, men det gjorde ju inget. Den var safe. Jag åt upp och tänkte på annat tills barnen kom rusande och berättade att dom hittat nåt skitläskigt nere vid flytbryggan på kanalen. Jag följde motvilligt med för att kolla upp det jätteläskiga. Det var det här: Läs mer »

Pappa kartong 3

Klarakvarteren stod i 200 år, World trade center  i 30. Pappa kartong fick ett dygn.

Byggnadsprocessen tog ungefär två dagar, vilket ju är kortare än snittet på hus. Det hade såklart föregåtts av nästan tre dagars förberedelser, främst genom att åka och hämta grejer som folk skänkt. Den relativt korta byggtiden borde göra att Läs mer »

Mötesplatsen – en plats att mötas på

Nya kollektivtrafiksystemet i Malmö är fantastiskt på många sätt. Tror jag, jag åker ju inte kollektivt. Cyklar hellre – men gärna i grupp. Vill nån starta ett kollektivt cykeltrafiknät är jag helpå.
Det bästa med omdaningen i Malmö är att man numera vet vart man ska mötas. Innan sågs folk på caféer, i parker, på offentliga toaletter och i omklädningsrummet till skämtartikelaffärer. Det är det alltså slut på nu när man kan träffas på Mötesplats utanför stora ingången till Centralen.
Där kan man mötas och prata, kramas, äta korv, spela game & watch, slicka på en snusklubba, massera varandras axlar, sälja/köpa sexuella tjänster, dela en make up-cigg, utbyta åsikter om vilket Kissalbum som har snyggast omslag, kolla hur många studsbollar man får in i munnen etc.
Det enda man inte kan göra på mötesplatsen är att inte mötas. Det gör man lämpligen på alla andra ställen i stan.

Den gamla goa tiden

I Malmö Folkets park skyltar dom med fina planscher från förr. Parken har en lång och intressant historia och diverse storheter och småheter från hela 1900-talet har varit där och lattjat. Här är en retroposter som sitter precis vid den där åttakantiga glasskiosken.

Vem skulle inte vilja sen Kungliga Norra Skånska Infanteriregementets musikkår? Och vem skulle inte vilja se Hal Montys Blackbirds och deras Original negerrevy? Läs mer »

Mitt hjärtas stad

Ibland hör man konversationer på Möllan där folk säger saker som ”Det är bra att det är skitigt här så att det inte flyttar hit så mycket nyliberaler”. Jag tycker det är ett charmigt sätt att se på världen, även om jag föredrar trottoarer där man inte riskerar trampa i den där kinesiska frukten som luktar skämd avföring (heter den gurem?). Jag kom att tänka på det där snacket när jag cyklade med barnen till några vänner i Håkanstorp och fångade följande intressanta spaningar på foto:

Den här typen av gerillareklam är jag enbart positivt inställd till. Nån (en psyksjuk knivman) Läs mer »

En feg och vidrig människa

http://www.pellebilling.se/wp-content/uploads/2010/07/pengar.jpgDet är så svårt att vara idealist. Tänkte jag, när jag efter en påtvingad lyxkonsumtion vandrade hemåt igår. Jag hade lagt hela helgen på att ta mig till och från Stockholm, där jag på Färjan-färjan (alltså färjan känd från tv-serien Färjan) druckit multipla öl tillsammans med resten av Sveriges Radio. Till skillnad från Kringlan hade jag någorlunda tur med mina X2000. Bara 88 minuters försening på vägen upp och inte mer än 28 minuter på vägen hem. Ändå var jag helt slut när tåget rullade in i Malmö. (Kanske för att SR inte bokat in mig i Tysta vagnen – hur skulle de kunna veta att jag är känsligare än den mest ljudkänsliga pensionär.) Jag ville bara hem och sova.

Men så slog det mig. Att jag ju borde köpa en ny foundation för att inte se så vinterglåmig ut. Fåfängan segrade över tröttheten och jag masade min bakfulla kropp in på köpmekkat Hansacompagniet. Där jag inte ens hann kliva in i sminkavdelningen förrän ett affärsbiträde slog klorna i mig och, med nästan hotfull röst, frågade vad jag var ute efter. Jag kraxade fram mitt ärende och hon gick raskt iväg till en sminkmonter döpt Chanel. Chanel, tänkte jag. Är det inte synonymt med väldigt, väldigt dyrt?  Läs mer »

All reklam…

… kanske inte är så bra reklam. Jag vet inte med er, men jag får lite fadd smak i munnen av placeringen och associationen av den här blomsteraffären som köpt en spot på utsidan av pappersupplagan av dagens Sydsvenska.

Lyfter man på klstermärket står det: Läs mer »

Äntligen ger Stockholmstidningarna en rättvis och talande bild av Malmö

Ur DN:

Ja, det är klart man blir orolig. Det hade jag också blivit i det hushållet. Alla tre tvingas leva tillsammans med två rätt märkliga typer.

Har ni förresten tänkt på en likhet mellan gamle och nye Lasermannen, som tidningarna inte tagit upp – att båda var dåliga på att sikta. Bra på att vilja skjuta invandrare, sämre ställt med siktet.

(tipstack: Johan)

Intryck från en medelstor tätort på Tellus

Jag och familjen var i Stockholm i helgen och inget ruskar om i medvetandet som att byta miljö, eller hur? Det är dom små skillnaderna mellan Malmö och huvudstaden som gör att jag tycker det är värt att packa in barnen i Volvo kombin, proppa dom fulla av hamburgare och godis och ignorera deras skrik i 6 timmar längs E4:an, medan jag dricker kaffe och sjunger med i Kåldolmar & Kalsipper för att tillsammans med bilstereon överrösta motorljudet som läcker in genom vänster framdörr sen nån pundare från Segevång försökte ta sej in i bilen med en skruvmejsel (var det du Janne Häst?).

Helgens klimax var premiären av We will rock you på Cirkus där min svägerska är med i ensemblen (jag var såklart exalterad eftersom det var där dom spelade in Loffe på Cirkus) och på vägen dit gjorde jag följande spaningar:

1. Klottrare i Stockholm är mer filosofiska och uppmanar till eftertanke.

Jag tänkte länge på det och kom fram till att jag eventuellt är poet och matthandlarson från Malmö, men antagligen inte. Läs mer »