Idag upplevde jag och Kringel den ultimata timmen för en kulturarbetare.
Vi gick från en sista lyssning i studion på den kommande skivan med The Bernadottes och Ryska posten (Kungliga Postverket som vi kallar oss gemensamt efter en genial idé av Marco).
Vi promenerade därefter genom dom charmigt renoverade gathusen på G:a Väster till vår förläggare och lämnade in dom första hundra manussidorna till den kommande boken.
Allt var perfekt. Vi levde själva schablonbilden av två skapande individer. Hade någon kastat fram för dom 15-åriga versionerna av oss själva att den här dagen ska komma så hade jag nog inte trott på det. Så kom K med dagens starkaste replik: ”Och ändå är jag inte lycklig”. Plötsligt stod det klart att själva upplevelsen av momentet var oerhört mycket blekare än drömmen om det. Precis som premiären av Göta Kanal 3.
Frågor att diskutera:
1. Har du själv blivit blazé nån gång?
2. Varför tror du att så många kulturinstitutioner ligger just på G:a Väster?
3. Ska du också kolla på när Mikael Wiehe blir hyllad av Krisse Jonzon ikväll?
Vi lyckades synka en helg då alla kan och det betyder att den stora Rikets sal-konferensen kommer bli av! Fattar ni? Det måste varit precis såhär Lenin kände när pöbeln stormade Vinterpalatset och sköt huvudet av tsaren – total glädje och eufori! Om vi nu bara kan få förlaget att betala en konferensanläggning på låt säga… Kap Verde-öarna. Finns det bra lyx där? Jag själv kan ju sitta i en jordhåla och skapa, men jag vet att Jeppe och Jossan helst vill ha förgyllda toalettstolar och separata fiskbestick med bärnstensknoppar etc. Anyways… Om Micke Tegnér läser detta så kan han väl höra av sej om hur mycket dom är beredda att förskottera. Boken kommer ju trots allt bli en kassako för alla inblandade.
Ni som råkade kolla på Rikets sal-showen häromveckan vet ju att Kalle inte drar sej för att göra reklam för sina produkter. Men om vi nu blir lockade att köpa hans bok och samtidigt blir roade på kuppen, då är väl alla vinnare? Dessutom ligger han ju på samma förlag som vi, och kanske drar det lite uppmärksamhet från vårt försummade arbete om hans bok blir en succé. Jaja, här är iallafall filmen.
Boken blir allt mer verklig. Även om vi hade vissa inledandeproblem med att skriva på kontraktet. Och vissa senare problem med avhopp. Har vi nu kommit fram till ett andra möte med förlaget. För säkerhets skull hade vi med videokameran.
Ni kanske vill veta hur det går med boken? Jodå, jodå. Inte illa alls. Som ni kanske minns hade vi lite inledande problem med kontraktet vi skulle skriva med förlaget. Men nu har till och med Talib skrivit under. Och postat det till mig.
Jag har låtit det vila en vecka på mitt skrivbord, men imorgon ska jag fanemej stoppa den lilla godingen i ett kuvert och skicka till Benny. Sen har alla skrivit på. Utom förläggarna. Men det kan väl inte vara så svårt att få dom att skriva på. Det är ju deras jobb att skriva kontrakt. Måste vara en smal sak för dom.
En sak jag gillar med Rikets sal-gänget, är att det är ett helt kollektiv som behandlar pressade situationer precis som jag. Ibland kan tanken på boken, alla sidor som måste vara klara i sommar, ge mig lite svindelkänslor. Jag vet att dom andra känner likadant. Då svarar vi på den pressen med att tacka ja till att skriva och sätta upp en teaterföreställning.
För det ska vi väl göra? Eller?
Mannen på bilden är inte mannen som ska uppträda i just den här föreställningen.
I en tid av mörker och själslig torka reser sej riketssal.se som en krycka att luta sej mot. Träd in i vårt tempel, tag vår nattvard och skratta. Riketssal.se erbjuder snabba lösningar på stora problem.
Jag säger salaam från Marocko! Landet där du hälsas välkommen av sandstränder, clementiner och ockuperingar av Västsahara! Jag är här själv, inte för att ingen ville resa med mig, utan för att ingen kunde. Det sa dom i alla fall.... Läs mer
Idag upplevde jag och Kringel den ultimata timmen för en kulturarbetare.
Senaste kommentarer