Jag ska skriva om kvällen jag var med i en Roy Anderssonfilm. Innan vi börjar ska ni sätta på låten nedan, ni måste komma in i stämningen. Jag måste förspela er lite, för här kommer en sann berättelse om min fredagskväll (sanning med modifikation) Och det kommer att vara en text. Bokstäver och ord. Ord på rad! Flera ord på rad!
Min chaufförs gisslan
Postat av Valle kl. 09:46 den 29 mars 2010 1 kommentarDet är ju alltid avundsvärt med mänskor som har möjlighet att slänga sej med att ha olika specialister. ”Min terapeut”, ”min naprapat”, ”min omskärare” etc. Själv har jag aldrig haft nån ”min”. Mycket pga snålhet och tanken att ”den där svidande känslan i kissen kan jag åtgärda själv”, men imorse hände det! Jag fick samma taxichaufför till flygplatsen som förra veckan.
Han blev utomordentligt glad och propsade genast på att jag skulle ta hans nummer så jag kunde ringa direkt till honom istället för till växlen. Jag tycker egentligen bättre om att ringa till växeln, så jag gjorde det enda rätta och sa ”va bra, det ska jag verkligen göra!”, fast jag inte alls vill ha en personlig relation till just min chaufför.
När vi åkt nån kilometer och jag somnat till (klockan var ju ungefär halv sex) frågade han om jag ville ha äppeljos. Läs mer »
Senaste kommentarer