Kontaktannons saxad ur Mitt Livs Novell, nr. 18, 1966. Och här ejakulerar konstighetspennan. Varför vill ”Slut på ensamheten” (f.ö. ett deppigt alias för en 17-åring) hitta en blyg pojke? Varför detta intresse för en person (dej) som hon ännu inte vet finns? Och varför får vi veta precis allt om hennes näsa?
Här är kommer några hjälpsamma förslag på mer sparsmakade näsbeskrivningar…
- min trafikskadade näsa
- min trafikskada
- min uppnäsa
- min näsa
Eller – och här tänker jag utanför boxen – är det helt avlat på ett crazy-stuteri att inte nämna sitt sämsta anletsdrag alls?
Beror ju på HUR trafikskadad näsan i fråga är, men det är ju kanske ett lite jobbigt ämne att ta upp på första dejten…
– Förlåt, jag måste bara fråga, inte för att jag tycker det är nåt fel eller så, men, varför har du däckmärken över hela snytet?
trafikskadad var ett egendomligt sätt att beskriva sin näsa. Må så vara att hon skadat den i trafiken, men mer än så förtäljer det ju inte.
Är den sne, krokig eller rent av icke-existerande?
Konstigast är väl ändå att hon trots trafikskadan uppger ”bilturer” som ett av sina intressen…
Ja, Hon skulle även kunna skriva ”min överkörda snok”.
Då kanske folk plötsligt blir intresserade, när de tror att hon har en ORM hemma! För det ena leder ju till det andra, och vips! Så blir det en hel ormgrop hemma hos henne i hennes trafikskadehem!
Då blir det kärlek och snusk så det räcker och blir över. Vad nöjd hon ska bli!
Hon kanske blev påkörd av en bil, och uppskattar därför att åka bil och s.a.s. vara ”den andra sidan”?
Det här är för bra! Jag hoppas verkligen att hon fick svar på insändare. Jag skulle nappat direkt. Jag är ju också intresserad av lite av varje!
Ja visst är det för bra för att vara sant. Nånting säger mej att det redan på den tiden fanns folk som roade sej med att sätta in fejkannonser….