Mögelbloggen

Mögelbloggen dag 349

Man blir så jäkla rörd över att folk därute bryr sej. Titta vad Pelle skickade över idag!

En plastskål full med hummus som bara precis är lite för gammal för att ätas. Det här är mitt favoritmögel! Bulligt och mjukt som ett cumulusmoln. Skiftande i färger från DDR-grått till ökenuniformsbrunt till gråvitt som naglarna på en gammal gammal man (tex Kay Pollack). Dessutom bjuder det på en enorm artrikedom som ger oss både mossmögel (det där med små svarta antenner som är så bräckligt), svampmögel (det gröna kompakta som ser ut som sammet) och fjädermögel (den fina vita hinna som likt ett moln sveper in en alptopp i dess varluktande hinna).
Jag skulle kalla detta ett näst intill perfekt mögel! Tack Pelle.

Mögelbloggen 243

Hej!

Här kommer själva tillagningen av Mögelhatten som visades på showen i fredags. Den är ganska enkel så ni kommer säkert kunna göra det hemma. Mkt nöje/ Prinz Valdemar van Moeghel

Mögelbloggen Smoothien dag 48

Nu, mina damer och herrar är det äckligt!

Många medlemmar av den vita medelklassen skulle säga att den nu är hudfärgad. Själv tycker jag att den liknar mjälten på en torsk. Vad tycker ni? OM den tidigare luktade lite kiss, så är doften nu som om man ställt en tunna kiss i solen i två veckor och lägger i två små kvistar av färsk dragon. Den luktar alltså äckligt, men det kunde varit värre. Läs mer »

Mögelbloggen Smoothien dag 31

Kom närmre mina damer och herrar! Här har vi nåt så fantastiskt som en 31 dagar gammal smoothie bestående av mjölk, is, apelsin, torkad frukt, kaffe, och kanske nåt annat. Så här blir det. Det har blivit en rar sörja som man annars bara hittar i indiska floddeltan där läkemedelsföretag har fått hiva ut restprodukter sen 60-talet. Lukten, som senast vi kollade var frisk som en Dansk Citronvand, har nu blivit äcklig. Tro´t om du törs, men den luktar kiss.

Och då händer det! Precis när jag ska sätta på aluminiumfolie-locket märker jag att vi har fått larver! För fotobevis – tryck på Läs mer »

Mögelbloggen dag 171

Hallå, hur är läget? När jag skulle röja lite upptäckte jag en kastrull som liksom stått och gömt sej. Den blir till en fest för alla oss som diggar mögel. Kom som ni är, nu börjar kalaset. Alla är inbjudna (utom Sol-Britt, min ärkefiende som jobbar på Länsförsäkringar).

Mvh/ Valle – Master of Mögels

Mögelbloggen Smoothien dag 15

Hela smoothien är nu en enda organism. Den är inte längre flytande utan fast som ett stjärt-inplantat i sin konsistens.

Dessutom har ytan, om man närstuderar den (och det gör man ju) blivit lätt prickig. Det är som om hela mögelkroppen har fått nån form av koppor. Frågan är om det är vatt-, smitt, eller svin-. Vilken är er favvo-koppa? Läs mer »

Mögelbloggen Smoothien dag 12

Hurra! Vi har fått vårt-mögel!

Detta är en sensation! Det har inte hänt på Rikets sal (sen Jeppe låg med den där Bulgariska tjejen när han tågluffade)! Tack, Gud, det här är stort. Läs mer »

Mögelbloggen Smoothien dag 10

Ja, nu är det så att hela smoothien har möglat ihop sej. Tills igår luktade den faktiskt bara lite fruktigt fräscht av citrus, men nu har liksom hela grejen jäst och luktar surt som en liten liten soptipp.

Det ser ut lite som risgrynsgröt. Se hit alla ni attributmakare till film. Vill ni att nåt ska se ut som risgrynsgröt, låt jäsa en blandsmoothie i 12 dygn.

Ses/ Valle – Lord of the Mögels

Mögelbloggen Smoothien dag 9

Knappt har man hunnit vänja sej vid den framgång som mitt förra inlägg gav (Jonas Thente nappade på mitt färdigskrivna citat. Kanske inte på DN:s kultursida, men som en del av ett dadaistiskt poem på hans blogg) förrän man tar glamourlivet för givet. För mej är det numera vardag att dricka dåligt kyld champagne när jag går upp och kissar på natten, och det är inte längre nån stor grej för mej att flyga till Troppan och tillbaks för en kejsarcocktail. Mitt tips till alla er som längtar efter ett liv i flärd: Skildra förruttnelse. Det funkade för Stagnelius och det funkar för mej. Go ahead mögel, make my day!

Valle – King of Mögel

Mögelbloggen Smoothien dag 7

Kolla själva, vi har fått ett saftigt mögel i mitten av blomman, och dessutom har det klättrat uppför väggen!

Det är det som är det fantastiska med att studera mögel. Man behöver inte göra nåt själv. Det är som att titta på fotboll (fast mer intressant, för möglet säger nåt om oss som mänskor). Jag är såklart inte dummare än att jag fattar att mögel aldrig kommer bli en stor folksport. Det finns ingen infrastruktur att ta hand om möglande mat i större publika sammanhang. Det skulle krävas arenor, klubblokaler, knatteföreningar etc, och det kommer ”kapitalet” aldrig godkänna. Mögel kommer alltid att vara en subversiv sport, nåt som konstnärer (arbetslösa) och bohemer (missbrukare) kommer ägna sej åt.

So long mögellovers!

/Valle – King of Mögel