Ska jag vara helt ärlig, så är jag ingen gardin-människa. Om jag druckit mycket kan jag häva ur mig att jag kan uppskatta en bra jalusi. Men egentligen tycker jag att persiennerna som följer med lägenheten duger rätt bra. När jag flyttade hemifrån gav min mamma mig ett par mörkblå gardiner som gav rummet en känsla av en sån där videoaffär med svarta skivor för fönstren. Så dom gav jag till min kompis Klimpen. Han har dom fortfarande, för han vill minimera den obefintliga risken att någon granne skulle titta in i hans lya.
Hur som helst, på krokiga vägar hamnade jag ändå hos gardinspecialisten Leif Gardiner. Personligen vill jag ju placera ett S efter ”Leif”, men det kan ju vara en så lycklig slump att karl heter Leif Gardiner och också arbetar med att sälja gardiner.
På hans hemsida möts man av den här texten:
Hans budskap är mycket riktigt enkelt. Kanske inte den mest säljande slogan jag sett. Lite kaxigare hade varit: Visa mig ditt hem, så ska jag visa dig dina nya gardiner. Eller: Ditt hem – mina gardiner.
Nu undrar ni såklart hur gardinerna förflyttas från Leifs lager och hem till ditt burspråk. Med husbil, naturligtvis.
Ja, ni läste rätt! Hela kollektionen i en rullande utställning! Och här får vi också se Leif, fullständigt draperad i gardintyg, som en cashewnöt i yoghurtsås. Notera gärna att Leif inte bemödat sig att sätta upp gardiner i den egna husbilen.
Så, Leif, visa mig DITT hem, så ska jag hjälpa DIG att välja gardiner.
Återigen – inga gardiner uppsatta så långt ögat kan nå (inte så långt eftersom vi befinner oss i en husbil, med en gardinkrämare i blickfånget). Däremot en del andra markörer som ett randigt badlakan, ett par tidningar och en fullständig frånvaro av ”en rullande utställning” av gardiner.
Är det så att Leif bor i husbilen (det är ju det en husbil är ämnad för, även om det givetvis går att använda den som ”en rullande utställning”). När han säger åt oss att visa vårt hem, så att han kan hjälpa oss välja gardiner – så menar han att han kommer hem, med sitt hem, visar upp sitt hem (med några enkla grepp förvandlat till en ”rullande utställning”).
Vi har alltså en man utan hem, utan gardiner. Som lever under det enkla mottot: Visa mig ditt hem så ska jag hjälpa dig att välja gardiner.
Jag måste fundera på om Leif Gardiner är rätt man för mig. Ja, jag tror att vi får återkomma till Leif Gardiner. Något säger mig rent av att vi med största sannolikhet kommer återvända till Leif Gardiner.
Där du ser tidningar ser Leif gardiner, där du ser ett badlakan, där ser Leif gardiner!
jag tycker ändå inte han får ihop till en rullande utställning.
Det är skönt att se att Leif Gardiner har kommit upp sig i livet och slipper sälja sina gardiner ifrån en Riksha.
Rätta mig om jag har fel, men sitter det inte en svagt uringul gardin vid sidan av fönstret på Leifs högra sida? (höger sett från Leifs håll)
Fönstret bakom Leif tycks ju vara bilens framruta, och om man frågar mig så vore det en smula olämpligt med en gardin för framrutan.
Tack Kringlan, för att du, i någon mån, bringar ordning i fenomenet Leif Gardiner. Åkte dagligen förbi Leif Gardiners butik vid Kronprinsen i Malmö när det begav sig och undrade, liksom du, varje gång jag såg skylten om han verkligen hette Gardiner i efternamn eller om han bara hade glömt ett genitiv-s. Nu tycks den (butiken) inte ligga vid Kronprinsen längre plus att han nu dessutom verkar använda sig av husbil när han kränger gardiner. Detta var ett perverst långt inlägg bara för att belysa och kommentera Leif(s) Gardiner och förehavanden. Men jag var bara tvungen, eftersom Leif Gardiner känns så (oanständigt) bekant.
Du är inte den enda som skriver perverst långa inlägg om Leif Gardiner
http://www.youtube.com/watch?v=4AuHibzE0aY
Haha! Jag lägger upp den!
[...] Här försökte jag göra mig rolig. Hävda att Gardiner är ett ganska knasigt efternamn (kanske till och med antyda att det är ett icke-namn). Vad händer? Det visar sig naturligtvis att Gardiner är ett högst vanligt och RIMLIGT namn. Kolla bara på det här: [...]
jag håller med föregående talare om den uringula gardinen. dessutom tycker jag det känns tryggt att leif inte har gardiner i vindrutan.
DU LJUGER, Jeppe! Det finns en gardin med på sista bilden. En rullgardin till vänster, tro mig jag har tagit hjälp av min mor. Hon har sin egna lilla gardinaffär. Hon kan se en gardin på en kilometers avstånd. Nu överdrev jag, förlåt.
Men det finns en gardin i bilden. Punkt slut
Fast du borde veta att det är ett vanligt efternamn då jag har sett och recenserat filmen ”Gangster” åt dig och därför vet att där spelas en av rollerna av en man vid namn Peter Gardiner. Och hans motskådespelerska heter Jenny Lampa. Hela vardagsrummet alltså.
Obs! int ehela vardagsrummet, väl. Minns inte riktigt din recension. Men det låter roligt. Du borde snart komma och skriva något roligt här på RS (alltså inte bara skreva i kommentarsfältet).
hej.
nu när möllevångsfestivalen är slut kan det ju vara uppfriskande med ett annat skojigt namn.
”Knivskärning på Möllan
Skriv ut
Av Sanna Trygg 24 JULI 21.22
MALMÖ. En person har hittats blodig i närheten av Möllevångsfestivalens område och är förd till sjukhus.”
”Kanske inte den mest säljande slogan jag sett.”
Ibland blir ni ofrivilligt roliga. Just denna kampanj används i reklamundervisning som exempel på extremt framgångsrik reklam. Leif var nära att gå i konkurs i början av 80-talet och räddades av denna kampanj som en stor reklambyrå gjorde åt honom gratis. Hans pengar räckte nämligen bara till annonsplatsen i Sydsvenskan. Han har sedan dess varit en mycket framgångsrik gardinförsäljare, vilket är förklaringen till att han återanvänt samma rubrik i snart 30 år. Storyn finns återgiven i flera böcker om svensk reklam.
Det var ofrivilligt. Men roligt? Nja.
Jo, i nördiga reklamkretsar. Och möjligen även i gardinkretsar..?
Det roliga är ju att det kanske är just en av de mest säljande slogans du sett.
ok, nu drar vi i bromsen. jag förstår att det måste ha varit en säljande och bra slogan (hur det kan vara det förstår jag inte – ett av flera skäl till att jag inte jobbar med reklam. men det KAN väl inte vara en av dom mest säljande slogans jag sett.
sant, glömde era branscher. ska inte ske igen
som en cashewnöt i yoghurtsås. Kanske inte en jättebra liknelse, men extremt rolig.