När vi för ett par månader sen stolt stegade in på ert förlag Roos & Tegnér och träffade er var vi fyllda av livslust och självförtroende. Allt gick så snabbt. Löften och idéer kastades upp som spyor på Nanna och Kringlans frankrikesemester. Vi var naiva, ja det var vi. Ni såg vår glöd och tändes. Så gjorde också ert sug efter ära och pengar. Jag förstår att ni rycktes med och tänkte att det här med Rikets sal är ett snälltåg mot Schlaraffenland. Ni tänkte att så fort det där kontraktet är skrivet så kommer stekta sparvar flyga in i era munnar.
Så blir det inte.
Som ni märkt tog det oss ungefär 6 veckor att skriva under och skicka in det kontrakt ni gav oss. Att vi i sommar ska ha 500 sidor fyllda med humor, fakta och vansinne ser i dagens läge inte särsklit ljust ut, va? Jag vill ge oss båda en chans att gå ur det här med äran i behåll medan tid är. Ni har möjligheten i er hand: Riv kontraktet, så ses vi aldrig mer.
Vi har nämligen äntligen lyckats synka ett möte där alla 5 är med. Nästa lördag kommer Talib ner till Malmö och vi har alla vigt hela dagen åt den eventuellt kommande boken. Ni har chansen att kväva allt i sin linda. Säg bara ”hepp” så stannar han på Kungsholmen, jag hänger med mina barn, Nanna med sin tusch, Kringlan med sin bryggeriförening, Jeppe med sin talpedagog och Benny med nån av sina journalistpolare som inte borde druckit så mycket i slutet av 80-talet.
Nå, hur blir det?




Jävla fegisar.
Har du barn Valdemar? :O