För nån vecka sen mejlade ett bokförlag och frågade om vi trodde att Rikets sal kunde bli bok. Vi var väl en smula smickrade, men också tveksamma. Många är exemplen på sajter och bloggar som inte blivit så lyckade i pappersform. Dock kunde det väl va värt en timme på fredagen – dom bjöd ju ändå på ”lunchmöte”.
Såhär glada var vi innan vi gick in.
Jeppe, Valle, Kringlan, Nanna och Benny
Fulla av förväntan och hunger gick vi in och förväntade oss ett flådigt kontor, sädär mitt i hjärtat av Gamla Väster – dom charmiga kulturkvarteren som är späckade med gallerier, förläggare, ateljéer och lägenhetsbordeller.
Vad som egentligen väntade på oss var mer ett stökigt lager med Camilla Läckberg-pocketar staplade från golv till tak. Vi slog oss ner vid ett konferensbord, fick en slät kopp kaffe (min serverad i en röd reklammugg som det gått en flisa ur) och mötte dom båda förläggarna.
Dom körde en slags management by confusion och pratade om att det här ska bli jävligt stort, om vi bara sköter det på rätt sätt. Det innebar:
* Vi hostar upp 500 manussidor (som inte visats på sajten) innan midsommar.
* Vi skriver kontrakt på att inget annat förlag får tillgång till materialet.
* Dom tar alla intäkter fram till boken betalt sina kostnader (deras arbetstid inräknad – vår inte)
* Vi får inte ge några intervjuer (för att skapa en Björn Gustafsson-effekt) till övrig media.
* Förlagets namn måste stå med på var femte sida (i positiva ordalag) genom hela boken.
* Kaffet på första mötet räknas som en kostnad för boken (schablonpris om 20kr/kopp)
Vi var lite tveksamma, men det blev ändå att vi skrev på. Det var nåt med deras intensiva blickar som gjorde Kringlan rädd, tror jag, och då fattade han pennan och undertecknade kontraktet. Utanför pratade vi om vi borde vänt oss till en annan aktör, men då var det liksom ändå försent.
Vi får helt enkelt se hur det utvecklar sej. I all hast/ Valle
Så här ledsna var vi när vi gick ut från förlaget. Jeppe, Valle, Kringlan, Nanna och Benny. I vagnen – Talib.
Jeppe! Du är så sjukt lik Charlie från It’s always sunny in Philadelphia i ditt nya skägg.
Haha, tummen upp
Ja det är jag! Det var roligt för mig. Det är min bästa serie. Tror jag.
hahahahahahah talib hahahaa
Det går säkert bra!
De har ju varit med och gjort obskyra böcker som Kalle Lind skrivit, de har ju säkert lästs av åtminstone Kalle Lind. Andra böcker med titlar som ”Den globale entreprenören”, ”Tänk det otänkta” och ”Vägen till din första miljon” säger ju också en hel del om att detta är rätt val för er.
Vill bara göra en rättelse. Kaffet kostar 25:-/kopp och inget annat. Punkt.
Förläggaren
Gav förläggarna er även ett barn? Jämför man med bilderna ser det ut så!
Nja, barnet finns med på första bilden också om du kollar noggrant. Det är en sk kugg-bild.
Den var hel när ni serverades kaffe i den och en flisa borta efter mötet. Hmmm, vi drar det på royaltyn.
Förläggaren
åsså en sak till. Den där röda koppen betyder mycket för oss. Vi fick den i present av ett tryckeri. Så det så.
Förläggaren
Om den betyder så mycket, varför lät ni ske att det gick en flisa ur den?
Är det där en mormorsvirkad datorväska jag skådar?
Visst är det så!
Vem är Benny?
Personerna är uppräknade från vänster, Benny är alltså han till höger med den stickade datorväskan.
Tack. Nu ser jag allting klart.
det var snabbt avätet! Typ tre veckor för att få ett bokkontrakt. Grattis Salen!
[...] vi om när Börje Ahlstedt fiser ut stearinljusen i Fanny & Alexander). Vi är en sajt som ska bli en bok, och skulle behöva en vecka eller två på Hammars då vi kan knäcka ”USP”-en till [...]
Är herrarna i brillor syskon? Himlans lika. (Kringlan och han till vänster)
[...] har ju inte helt otippat fallit på min lott att se till att den där boken nu blir skriven. Eller rättare sagt att se till att vi får ett stipendium så att vi över en [...]
[...] Det är alltså på fullaste allvar det här med att vi ska skriva en bok. [...]
[...] vi för ett par månader sen stolt stegade in på ert förlag Roos & Tegnér och träffade er var vi fyllda av livslust [...]
[...] absurdism om ni pallar och säg om ni tycker det håller för en långnovell. Isåfall hamnar den i boken, annars på samhällets skräphög – your [...]