Nu har vi nått fram till den sista oskuldsfulla berättelsen. Den är skriven av Tulli, 20 år. Att hon heter Tulli tänker jag inte ens kommentera, man kan ju för fan inte hjälpa vad man heter. Tulli är väl dessutom precis lika vanligt som t ex Maria eller Anna?Det hade blitt knasigt först om hon varit bror med Peter Pan, eller hur? Jaja, det viktiga är inte vad hon heter (hon heter Tulli) utan hur det gick till när hon förstagångsknullade. 
Tullis berättelse börjar ungefär som jag tänker mej att det står i dagens motsvarigheter till Alexandra. Tulli ville vänta tills Tulli var kär. Fine! Dom flesta av Tullis kompisar har uppenbarligen knullat i trappor, bilar och på trädgårdsbänkar sen dom var 12 år, men inte Tulli, inte. Tulli väntar och väntar och väntar tills hon slutligen vid 19 års ålder finner Mr Right. Nu är det dags, tänker Tulli. Tulli har hittat mannen som hon ska leka göra barn med. 7 års enträgen väntan är över, kärleken flödar och hon kunde inte va mer förberedd! Sen är det nåt som går fel. Tulli tar till flaskan och blir så full så hon inte ens uppfattar att Drömprinsen sticker in sitt trollspö, och dessutom upptäcker Tulli att Tulli inte ens var kär! Faan vad snopet för Tulli! Tur att hon tar tag i saken och ser till att komma ikapp kompisarna genom att ”inhämta det försummade”. I love Tulli!
Mvh/ Valle – 70-talist
I princip alla dessa tjejer verkar ha väldigt likgiltigt förstagångsex, sätter ribban högt för 12-åringar som ännu inte står byxlösa i trappuppgångar
Men. Varför gråter/ler tjejkvinnan på omslaget? Vilken av rubrikerna illustrerar hon? Jag kan tänka mig allihop.
Jag tycker fortfarande att den s.k idolbilden på Tomas ledin är det roligaste.
valle du måste gå på loppisar och fixa fler alexandra! eller kanske starlet eller vad som helst men det här är för roligt för att ta slut…. snälla rara?
Är lite nyfiken på den ”glada plugghörnan” (misstänker att den består av en brun madrass och några stormönstrade kuddar) och vad ”fräsch hela dan” innebar på 70-talet.
Nu har jag varje gång en ny del i Alexandra-serien läst ”Gör en glad plugghöna” på det finfina omslaget, och varje gång undrat vad en plugghöna är och hur man gör den glad. Tänkte att det var någon 70-talsmotsvarighet till plugghäst, men var ändå fruktansvärt nyfiken på hur man gör en sådan glad på bästa sätt.
Nu såg jag att det stod ”Plugghörna”. Besvikelsen är näst intill obeskrivlig.
Här kommer man tillbaka från semestern och finner att alla andra är på semester = tråkigt. MEN så kommer man på att rikets sal alltid finns där för en, och MED RÅGE!
I don’t need real people.